Poker Magazines Pokerskola - Del 1

Introduktion

Välkomna till Poker Magazines pokerskola. Här har vi tänkt oss att i ett antal nummer framöver lära ut den ädla konsten att spela poker. Ett tips är att ha en kortlek till hands så att man kan öva det man läser. Som ni säkert redan vet kan poker spelas på ett flertal olika sätt. Vi har valt att utgå från Texas hold’em, eftersom detta är den variant som är mest populär numera och dessutom en av de roligaste att spela. I Amerika kallas spelet oftast bara ”hold’em”, och på sina håll i Sverige nöjer man sig med att kalla det för ”Texas”. Den satsningsstruktur vi kommer att hålla oss till i början kallas för fixed limit, eller bara limit, eftersom den är lättast och säkrast för nybörjare. Vi börjar med de absoluta grunderna så att även den som är helt oinvigd i kortspelens underbara värld får chansen. Så häng med!

Innan vi går vidare presenterar vi en kort tabell med hur lekens kort inbördes är rankade och deras gängse förkortning. Texas hold’em spelas med hela kortleken, d.v.s. 52 kort (inga jokrar). Varje kort har ett värde (undantag ess), en s.k. valör, som kan vara 1 t.o.m. 14.

Förutom valör har varje kort också en färg: spader (s), hjärter (h), ruter (d) eller klöver (c). Det finns alltså 13 kort av varje färg. Ingen färg är mer värd än en annan i hold’em. De enda undantagen är när man lottar om något, t.ex. sittplatser vid spelbordet eller vem som ska ge först. Då är det vanligt att gå först efter valör (ess högst) och sedan efter färg enligt ordningen ovan. Om t.ex. flera spelare får var sitt ess som lottningskort får den som har spader ess välja plats/ge först. 

Notera att när vi presenterar ett spelkort i den fortlöpande texten så visar vi det med valören först, följt av färgen, t. ex. Ah (hjärter ess). Men vissa gånger så sätter vi inte ut färgen, detta i de fallen då den saknar betydelse för sammanhanget och kortet visas då endast med valör följt av ett x, t. ex. Ax (ess med betydelselös färg). På samma sätt kommer kort där varken valör eller färg spelar roll att visas som ett x, t. ex. betyder Kx-x att handen innehåller en kung och ett betydelselöst kort.

Pokerhänder

Poker ja, vad är det för ett spel egentligen? Det går ut på att vinna över sina motståndare, antingen genom att visa upp en kortkombination (en s.k. hand), som rankas högre än motståndarnas, eller genom att satsa på ett sådant sätt att alla motståndare ger upp kampen. (Om man kan få dem att felaktigt tro att man har en hand som är bättre än deras, kallas det bluff – ett ord som är välkänt långt utanför pokervärlden.) Det man vinner är potten, d.v.s. den hög mitt på spelbordet där man satsar pengar, eller spelmarker som ofta motsvarar pengar.

Men vad är då bäst hand? Jo, i poker består en hand nästan alltid av fem kort. Rankingen baseras på matematiska sannolikheter: ju svårare det är att få en viss kombination, desto högre rankas den. Den kombination som är svårast att få är Royal straight flush; alltså rankas den högst. Den hand som rankas lägst är en hand som inte innehåller några par, trissar eller fyrtal (två eller flera kort i samma valör, t.ex. två till fyra ess), en stege (fem kort i följd, t. ex. 3-4-5-6-7) eller en färg (fem kort i samma färg, t. ex. fem ruter). Om två eller fler spelare skulle ha likvärdiga händer delas potten mellan dem. Studera noga förteckningen nedan för att lära dig händernas ordning. Vi börjar med den bästa och går ner till den sämsta.

1. Royal straight flush (eng. ”Royal flush”): Fem kort från ess till tio i följd och i samma färg. Den absolut bästa möjliga handen i de allra flesta pokervarianter. Rena drömmen. Satsa allt!

2. Färgstege (eng. ”straight flush”): Vilka fem kort som helst i följd och i samma färg. Handen att satsa huset men inte barnen på. Om mer än en spelare har färgstege så vinner den med den högsta färgstegen, d.v.s. en färgstege med valörerna 8-7-6-5-4 slår en med 5-4-3-2-A.

3. Fyrtal (eng. ”four of a kind” eller ”quads”): Fyra kort i samma valör. Om mer än en spelare har fyrtal så vinner den med det högsta fyrtalet, d.v.s. fyrtal i ess slår fyrtal i kungar som slår fyrtal i damer o.s.v. I pokervarianter som Texas hold’em kan det hända att två spelare har samma fyrtal. Då avgör värdet på det femte kortet.

4. Kåk eller full hand (eng. ”full house”): Tre kort av samma valör tillsammans med två kort av en annan valör, d.v.s. kombinationen av en triss och ett par. Skulle flera spelare ha kåk så vinner den med den högsta trissen, d.v.s. en kåk bestående av Q-Q-Q-2-2 slår 10-10-10-K-K. Om trissarna är lika avgör värdet på paret.

5. Färg (eng. ”flush”): Fem kort i samma färg som inte är i följd. En hand med t. ex. J-9-8-5-2 kallas för ”knekthög färg” eller ”färg med knekt på topp”. Om det är flera spelare som har färg så vinner handen med de högsta korten räknat uppifrån, d.v.s. en färg bestående av A-K-Q-J-9 slår en färg med A-K-Q-J-8. Kom ihåg att färgerna inte har någon inbördes rangskillnad; man kan alltså inte säga att ”hjärter slår klöver” eller något sådant.

6. Stege (eng. ”straight”): Fem kort i följd som inte är i samma färg. Notera att en stege som innehåller ett ess antingen kan ha esset i botten (A-2-3-4-5) eller i topp (10-J-Q-K-A). Det får dock inte finnas ett ess mitt i stegen, så kombinationen K-A-2-3-4 är inte en stege. En hand med 10-9-8-7-6 kallas för ”tiohög stege” eller ”stege med tia på topp”. Om det är flera spelare som har stege så vinner handen med de högsta korten, d.v.s. en stege med J-10-9-8-7  slår en med 10-9-8-7-6.

7. Triss (eng. ”three of a kind”, ”trips” eller i vissa sammanhang ”set”): Fem kort där tre av dem är av samma valör och de två andra inte är ett par. Om mer än en spelare har triss så vinner den med den högsta trissen, d.v.s. triss i nior slår triss i åttor o.s.v. Om trissarna är lika avgör de följande två korten i turordning uppifrån. 

8. Två par eller tvåpar (eng. ”two pair”): Fem kort med två i samma valör tillsammans med två andra kort i en annan valör och ett femte i en tredje valör, t. ex. en hand bestående av K-K-10-10-3 (kallas ”två par i kungar och tior”). Om mer än en spelare har två par vinner den som har det högsta paret. Om båda har samma högsta par så vinner den med högsta andra par; t.ex. vinner Q-Q-10-10-5 över Q-Q-8-8-5. Skulle båda paren vara lika så vinner den med högsta sidokort, d.v.s. K-K-9-9-Q slår K-K-9-9-10.

9. Ett par (eng. ”one pair”): Fem kort där endast två av dem har samma valör, t. ex A-A-K-Q-J som då kallas ”par i ess”. Skulle flera spelare ha samma par vinner den med högst sidokort i turordning uppifrån, d.v.s. A-A-K-Q-J vinner över A-A-K-9-2.

10. Ingenting eller högsta kort (eng. ”no pair” eller ”high card”): Fem kort som alltså inte är i följd eller i samma färg och inte innehåller några kort i samma valörer. En hand bestående av K-10-9-5-2 kallas ”kung hög”. Om mer än en spelare inte har något så vinner den med de högsta korten i turordning, d.v.s. K-7-5-3-2 slår Q-J-10-9-7.

Kom alltid ihåg att potten delas lika om flera vinnande spelare har händer där alla fem korten är likvärdiga. Det är inte särskilt ovanligt i Texas hold’em. Men man får aldrig räkna fler kort än fem till sin pokerhand, d.v.s. om alla fem korten är lika i hold’em får man inte gå till sjätte eller sjunde kortet för att få fram en segrare.

Hur man spelar Texas hold’em

Spelets mekanik

Nu har du lärt dig vilka pokerhänder som är vilka. Då går vi vidare med hur man spelar Texas hold’em, d.v.s. själva spelmekaniken. Som i all poker kallas en omgång för giv eller hand. När en spelare talar om att han ”vann en giv” handlar det alltså om att man har spelat en gång och att han har vunnit potten. Men låt oss inte sjunka ned i begreppsträsket, utan läs vidare så klarnar det hela senare.

En giv börjar med att de två spelarna omedelbart till vänster om given (eng. ”dealer”) satsar en summa pengar kallade mörkar (eng. ”blinds”). Detta sker huvudsakligen för att det skall finnas något att spela om. Spelaren direkt till vänster om given (kallas för position ett; spelaren vänster om denne har position två o.s.v.) sätter lilla mörken (eng. ”small blind”), och spelaren ytterligare ett steg till vänster sätter stora mörken (eng. ”big blind”). Storleken på mörkarna avgörs av spelets nivå, om nivån t. ex. är 50/100 kr är lilla mörken 25 kr och stora mörken 50 kr. Efter att mörkarna har satts (eng. ”post”) får varje deltagare, med spelaren på position ett först, två kort med baksidan upp (kallas för starthand). Korten ges ett och ett medsols och när man har fått korten får man titta på dem. De ska dock inte visas för de andra spelarna. Sedan inleds första satsningsrundan (i Texas har man fyra satsningsrundor) med att spelaren till vänster om stora mörken (alltså i position 3) börjar agera. Han har i det här läget tre alternativ att välja på:

1.    Att lägga sig (eng. ”fold”). Det kostar ingenting och betyder att man är ute ur spelet om denna pott och får vackert vänta på nästa giv.

2.    Att syna eller gå med (eng. ”call”). Betyder att man är med och spelar om potten   vilket vid detta laget kostar 50 kr (samma som stora mörken).

3.    Att höja (eng. ”raise”). Det betyder att man ökar insatsen, så att det blir dyrare att vara med för efterföljande spelare. I fixed limit är varje insats, eller bet, förutbestämd av satsningsstrukturen (mer om det senare). I spel på nivån 50/100 kr betyder detta att man får höja med 50 kr under de två första satningsrundorna och med 100 kr under de två sista. Observera att om någon spelare höjer får spelare som tidigare synat rehöja.  

Detta fortsätter tills alla spelare, inklusive mörkarna som anses ”levande” har haft chansen att agera på samma sätt. Mörkarna behöver bara betala mellanskillnaden mellan vad de har lagt i mörkar och vad det kostar att syna, t. ex. om ingen har höjt behöver lilla mörken endast betala 25 kr till, och stora mörken inget mer. Givetvis har mörkarna också möjlighet att höja om de så önskar. Om alla spelare utom en har lagt sig, tar handen slut och den kvarvarande spelaren vinner potten. I annat fall lägger given nu upp tre stycken kort på bordet med framsidan upp. Dessa kort är gemensamma för alla spelare och kallas för flopp. Nu inträffar nästa satsningsrunda där första kvarvarande spelare vänster om given börjar agera. Med skillnaden  att man nu inte har bara föregående tre alternativ till sitt förfogande utan också två nya, alltså totalt fem. Man kan välja mellan:

1.    Att checka, kallas ibland även passa (eng. ”check”). Då avstår man för tillfället från att satsa något, men är kvar i spelet och har rätt att återkomma om någon annan satsar. Lägg märke till att man bara kan checka om ingen annan har satsat före en.

2.    Att satsa eller beta (eng. ”bet”). Det innebär att man lägger in pengar i potten och därmed tvingar motståndarna att antingen syna, höja eller lägga sig.

3.    Att lägga sig. Kom ihåg att om ingen har betat innan väljer man istället att checka.

4.    Att syna. Endast om någon har betat annars är det check eller bet som gäller.  

5.    Att höja. Endast om någon har betat annars är det bet som gäller om man önskar få in mer pengar i potten.   

Förutsatt att det finns spelare kvar i potten, läggs ett fjärde gemensamt kort upp på bordet. Det kallas för fjärde gatan (eng. ”turn” eller ”fourth street”) och en ny satsningsrunda (den tredje) sker enligt ovan. En skillnad mot tidigare satsningsrundor är att insatserna nu dubbleras och att varje bet eller höjning nu är 100 kr. Om potten inte tar slut nu läggs ett sista, femte kort upp, som kallas för femte gatan (eng. ”river” eller ”fifth street”) och den sista satsningsrundan inträffar. Om det efter denna satsningsrunda fortfarande finns minst två spelare kvar i potten blir det kortvisning (eng. ”showdown”) där den som har bäst pokerhand vinner potten. Kom ihåg att om någon under spelets gång gör en satsning som ingen vill syna, eller i sin tur höja, vinner denne potten och behöver inte visa sina kort för någon.

När en hand är färdigspelad påbörjas nästa och given flyttas ett steg åt vänster, så att den som hade lilla mörken sist blir nu giv och att den som hade stora mörken får nu lägga lilla mörken etc, och så fortsätter det hela.

Novisen: – Vänta nu lite. Man har alltså fem kort på bordet och två på handen, det blir ju sju kort? Jag fattar inte.
– Man ska plocka ut sin bästa femkortshand genom att använda båda, ett eller inget av sina två kort i kombination med korten på bordet. Men låt mig förklara detta närmare litet senare under avsnittet Vikten av att kunna läsa bordet. Men innan dess ska vi berätta mer om satsningsstrukturer.

Satsningsstruktur

När man spelar poker brukar man i förväg bestämma regler för hur man får satsa pengar i spelet, en s.k. satsningsstruktur. Huvudsakligen finns det tre sorters strukturer: fixed limit (eller bara ”limit”), pot-limit och no-limit. Lägg märke till att man även i svenska pokersammanhang brukar använda sig av dessa engelska uttryck, fast man ibland försvenskar till ”pottlimit”. Här ska vi kort gå igenom var och en av strukturerna, men kom ihåg att i pokerskolan håller vi oss till fixed limit.

Observera att alla strukturer har två viktiga regler. Den första är att man spelar med bordsinsatser (eng. ”table stakes”), vilket betyder att man alltid bara får spelar med de pengar man har framför sig på bordet. Man får alltså inte göra som i vissa filmer och mitt under en hand plocka fram mer pengar ur plånboken, eller för den delen satsa familjen (om inte familjen satt på bordskanten redan). Fördelen är att man inte kan förlora mer pengar än man har framför sig: om man t.ex. endast har 500 kr och det kostar 1000 kr att syna, så får man syna med sina 500 och är med i sin andel av potten (den som man själv har bidragit till) hela vägen till kortvisningen. Givetvis är det inget som hindrar en från att plocka fram mer pengar mellan potterna.

Den andra regeln har med höjningar att göra och ser ut så här: Om man vill höja så måste man höja med minst samma summa som den senaste beten eller höjningen. Detta innebär i pot- och no-limit att om någon betar 100 kr måste en höjning också vara minst 100 kr. Det finns ett undantag och det är om en spelare inte har tillräckligt med pengar för att dubblera föregående insats så får denne ändå höja genom att satsa alla sina pengar, dvs gå all-in. Detta är givetvis endast ett problem i pot- och no-limit, där man kan variera sina betar, och inte i fixed limit där insatserna är bestämda.

Fixed limit (kallas också Straight limit)

I fixed limit är insatserna förutbestämda, dvs summan man får satsa får ej varieras och avgörs av vilken nivå man spelar på. I de två första satsningsrundorna får man satsa och höja med något som kallas för lilla beten (eng. ”small bet”) och de två sista rundorna med stora beten (eng. ”big bet”). Detta betyder att på nivån 50-100 kr är lilla beten 50 kr och stora beten 100 kr. Så varje gång någon satsar eller höjer så gör man det med antingen 50 kr (före och på floppen) eller med 100 kr (på fjärde och femte gatan). Vidare bestämmer nivån storleken på mörkarna, vilket i detta fall är 25 kr för lilla och 50 kr för stora mörken. Denna struktur anses mest fördelaktig för bl.a. nybörjare eftersom ”det tar längre tid att mjölka en ko med små spenar än en ko med stora”.

Notera dock att det i fixed limit maximalt får göras en bet och tre höjningar (på vissa ställen fyra höjningar) per satsningsrunda, så länge en runda börjar med fler än två spelare. Undantag finns på bl.a. Internet, då de flesta sajter endast tillåter en bet + tre höjningar oavsett antal spelare som påbörjar en runda. Detta innebär att det på nivån 50-100 kr maximalt kan kosta 200 kr (50 bet (i det är fallet en mörk) + 50 höjning + 50 höjning + 50 höjning) att få se floppen. Detta har betydelse om man t. ex. sitter i mittposition och tre spelare har höjt före. Då betyder det att ingen kan höja igen på den rundan.

Pot-limit

I pot-limit avgör pottens storlek hur mycket man får beta eller höja. Kostnaden för att syna räknas in i potten, så om det finns 100 kr i potten när en runda börjar och någon betar 50 kr, så får nästa spelare höja med upp till 200 kr (pott 100 + föregående bet 50 + egen syn 50 = 200). Tillsammans med kostnaden för att syna (50 kr) blir det alltså 250 kr som man totalt får lov att lägga in i potten här. I så fall skulle det kosta nästa spelare 250 kr att syna och han skulle i sin tur få höja med upp till 650 kr (ursprunglig pott 100 + första bet 50 + nästa bet 250 + egen syn 250 = 650; totalt 900 att lägga in) osv. Som ni ser kan det snabbt springa iväg och bli riktigt dyrt. Minsta bet brukar vara samma som stora mörken, men det varierar. När man anger nivå i pot- och no-limit brukar man ange storleken på mörkarna. T.ex. betyder nivån 50-100 kr att lilla mörken är 50 kr och stora 100 kr.

No-limit

I no-limit är det fritt fram att satsa hur mycket eller hur lite du vill, så länge du satsar minst lika mycket som stora mörken eller höjer minst lika mycket som föregående spelare. Men faktum är att du när som helst under din tur får skjuta in alla dina marker i potten.

Slutligen ett par ord om hur mycket det kostar att få sätta sig vid ett bord och spela. I fixed limit brukar man ha ett krav på att man måste ha minst 10 ggr stora beten för att få börja spela, vilket betyder att man på nivån 50-100 kr måste börja med minst 1000 kr. Vad gäller  pot- och no-limit brukar det vara antingen 10 eller 20 gånger stora mörken. Kom ihåg att vi talar om vad som krävs som minimum. En klok spelare har mycket mer än så.

Vikten av att kunna läsa bordet

Det finns ytterligare en sak kvar att lära sig gällande grunderna i Texas hold’em och det är att kunna ”läsa bordet”. Tidigare i texten har du ju fått läsa att ens slutgiltiga pokerhand definieras av en kombination av de korten man har på hand och de gemensamma kort som ligger öppna på bordet. Men det är inte alldeles enkelt och därför tänkte vi försöka klargöra detta genom ett antal exempel.

Här är det första: Låt oss anta att du på handen har Ad - Ah  och att det på bordet ligger As-Ac-Qh-7h-7d. Din bästa femkorts hand blir då As-Ah-Ac-Ad-Qh som du får genom att använda dina två ess tillsammans med de två essen på bordet och damen (som är det högsta kortet förutom essen). Lägg märke till att ditt fyrtal i ess är den högsta möjliga hand som kan uppnås med de gemensamma korten på bordet. Alltså har du ”nötterna” (eng. ”nuts”) som är slang för att ha en hand som inte kan förlora. Näst bästa hand i detta fall är då fyrtal i sjuor.
Antag nu att du istället hade Ah-4d på handen. Då skulle din bästa hand vara A-A-A-7-7 alltså en kåk i ess och sjuor, inte illa va? Lägg märke till att du nu bara använder ett av dina kort på handen och fyra från bordet. Men nu finns det två kombinationer som slår dig, fyrtal i sjuor om någon har 7s-7c på handen, eller en bättre kåk med ess och damer om någon skulle ha Ad-Qx på handen.

Ett annat exempel: Du har Kd-5h på handen och på bordet ligger Ad-Qd-Jd-10d-9d. Därmed är din bästa femkortshand Ad-Kd-Qd-Jd-10d. Gratulerar, du har en Royal Straight Flush!!! En absolut säker vinnare så du kan utan risk satsa allt du äger. Men hade du varit lika våghalsig om du istället hade haft As-8d på handen? Dina bästa hand blir då Qd-Jd-10d-9d-8d. Grattis, du har en damhög färgstege, så satsa satsa och åter satsa! Eller? Visst, du har en färgstege, men innan du satsar allt bör du stanna upp en sekund och komma ihåg att det räcker med att någon har Kd på handen för att slå dig!

Nu kanske du börjar förstå vikten av att inte bara vara medveten om vilka kombinationer du kan få ihop, utan att det är minst lika viktigt att ha koll på vad dina motståndare kan ha.

I nästa exempel har du 9d-9h och på bordet ligger  Jh-Jc-10d-10c-9c. Din bästa hand blir då  9h-9d-9c-Jh-Jc, en kåk med nior och knektar, inte illa! Jo, rätt illa, för det är massor av händer som slår dig. Ja, faktiskt ger alla händer som innehåller en knekt eller en tia en bättre kåk än din. Två knektar eller två tior ger fyrtal, och någon av kombinationerna Kc-Qc, Qc-8c eller 8c-7c ger färgstege. Så nu kanske du kan se att din kåk, hur vacker den än verkar vara, är rena fuskbygget! 

Betänk att ju fler kombinationer av händer som slår din bästa hand och ju fler motståndare du möter, desto större risk för att du är slagen. Så ha stenkoll inte bara på vilken din bästa femkortskombination är, utan också vad andra kan tänkas ha. Detta är fullständigt vitalt, inte bara i Texas hold’em, utan i alla pokervarianter med öppna kort.

I vårt näst sista exempel har du Ax-3x. På bordet ligger Ah-Ac-9s-6d-4c.  Därmed är din bästa femkortshand A-A-A-9-6, och triss i ess är väl inget att fnysa åt? Speciellt då ingen kan ha färg eller stege? Men om din motståndare också har ett ess så har även han triss i ess och då kan du i bäst fall hoppas på en delning eftersom ditt sidokort (eng. ”kicker”) är så pass lågt att det är betydelselöst. Tänk, det räcker med att din motståndares sidokort är en sexa eller högre så är du slagen. Med en fyra, sexa eller nia får han kåk och med alla högre kort än sexa får han en bättre femkorts hand. Till exempel blir hans femkorts hand med Ax-8x  på handen A-A-A-9-8 vilket slår din hand som är A-A-A-9-6. Vi hoppas att detta korta exempel klargör hur viktigt det är att ens sidokort är så högt som möjligt. Ett gott råd när det gäller sidokort är att man ska försöka undvika att spela händer som består av ett högt och ett lågt kort, vilket är ett av de vanligaste misstagen som oinitierade spelare gör sig skyldiga till.

Så vårt sista exempel: Du har 7x-2x (anses vara en av de absolut sämsta starthänderna i Texas hold’em) och på bordet ligger det Ah-Ks-Qd-Jc-10h. Den första spelaren att agera betar, den efter honom höjer och spelaren efter honom höjer igen och det sitter ytterligare 5 spelare efter dig. Så vad gör du? Ska du lägga dig, syna eller höja? Kom ihåg, du har 7x-2x, en hand som på intet sätt passar ihop med korten på bordet. Naturligtvis ska du minst syna för på bordet ligger redan ”nötterna”, dvs en hand som ingen kan slå, så välj att spela noll kort från handen och alla fem som ligger på bordet så får du vara med och dela på potten. Faktum är att detta gäller alla spelare som inte låter sig skrämmas bort genom de aggressiva spelarnas vildsinta satsningar. Ett påpekande är att vissa spelare i dessa fall brukar satsa allt vad de orkar så att de spelare som är ouppmärksamma på vad som ligger på bordet lägger sina händer, och därmed blir det färre som får dela på potten.  

En generell hjälp är att om det inte finns ett par på bordet kan ingen ha kåk eller fyrtal. Om det inte finns minst tre kort i samma färg kan ingen ha färg eller färgstege, och om det inte finns minst tre kort i en femkortsföljd kan ingen ha en stege. Om det t.ex. ligger A-K-9-8-4 i fyra färger på bordet kan ingen ha fyrtal, kåk, färg eller stege och högsta hand i detta fall är då ett set i ess. (Man använder uttrycket set när det gäller en triss som man får genom att använda ett par från handen i kombination med ett av korten på bordet.)

Så slutligen ett viktigt påpekande: var medveten om att det som är nötterna på floppen inte behöver vara det på senare i given. T. ex. kan floppen vara 8x-7x-6x och då är nötterna en tiohög stege (10-9-8-7-6). Men om det på turn kommer 9x är nötterna plötsligt en knekthög stege (J-10-9-8-7) och om det på river kommer en sjua till så att bordet parar sig är nu nötterna ett fyrtal i sjuor och näst bästa hand en kåk med nior och sjuor. Så det är mycket viktigt att vara uppmärksam under hela given.

Ja det var allt från pokerskolan för den här gången . Vi hoppas att du nu har lärt dig grunderna i hur man spelar Texas hold’em och att du kommer att våga testa att spela litet grand. I nästa del får du lära dig hur man spelar väl.